Jag vet att bilden är sne..

Väskan är packad och jag är nästan klar med det jobbigaste av allt, att säga hej då! Samtidigt som det ska bli så kul att äntligen få göra detta så känns det fruktansvärt att behöva säga hej då och att nästa gång vi ses blir nog inte förrän till sommaren. Jag är jävligt kluven, allt kom liksom över mig nu ikväll. Men ändå är jag glad över att äntligen få åka. Jag har aldrig känt en konstigare känsla.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0